Days at work

Idag har vi börjat så smått med image-bilden till ProSharp. Vi har kommit till insikt med att det var fel glasögon på bilden, därför har vi nu plåtat ett par nya av “rätt” modell som kommer att läggas in i bilden. Klippa och klistra bigtime! Kul! Den ser i alla fall ut att bli kanon! Jag lägger ut något här så fort jag blir klar …

Ett porträtt har vi också hunnit med (förutom två kundmöten …). Det var ett i samma serie som de vi tog uppe i Östersund. Denna gång var platsen inne i ett ställverk, eller rättare sagt innanför stängslet till ett …
Magnus var mäkta orolig för att han skulle få i sig lite av de tusentals kilowatt som surrade ovanför hans huvud 🙂 Helt lätt var det inte att ta sig in heller, kunden var nämligen inte de som hade hand om ställverket. Jag hade i alla fall fått ut jourkillen från Sundsvalls Elnät som släppte in oss, det får bli en tårta till dem i morgon!

Magnus lyckade få några bilder från fotograferingen, har inte riktigt fattat hur jag lyckas att alltid hamna i såna konstiga “poser” när jag plåtar 🙂

Jodu, man är inte direkt sitt forna jag längre! I alla fall inte vad gäller nattsuddandet.

Det vart en mycket trevlig kväll igår på releasefesten för Mange Myt’s debutalbum ADHD. Men trots att jag i vanlig ordning var mycket städad och gick hem relativt tidigt så känner man att man kanske inte är nitton längre! Ännu ett bevis på det fick jag när jag (först av alla tror jag) gick och hämtade ut jackan för att bege mig hemöver, då garderobiären tar emot min klädbricka tittar han på klockan och sedan på mig och säger “amatör” 🙂 …
Manges framträdande var klockrent och hela Mange Myt-grejen känns väldigt stabil. Hoppas på att det bara går rakt uppåt nu när skivan släppts!

Nu ska jag gå och knoppa och i morgon blir det lite mental planering inför veckan som kommer.

C-Ya

Japp, regnet öser ner utenför. Tack och lov så har vi bara stått i studion idag.
Martinez var dagens uppdrag. Vi skulle ta fram nya bilder för press och hemsida.

En himla massa bilder blev det i alla fall, vi körde ganska klassiskt “dansbandsupplägg”. Även om jag kanske “twistade” till det lite. När alla bilderna som skulle tas var klara så tyckte jag att det skulle passa med att göra en klassisk Marilyn Monroe-bild, en sån som hon har på omslaget för “The Seven Year Itch”, där kjolen blåser upp vid nån slags ventilationsbrunn.
Magnus och jag byggde upp nån slags fläktanordning som blåste rakt upp, sedan fick “Lillan” i Martinez balansera på två stolar ovanför 🙂 Bilderna blev faktiskt rågrymma, bevis kommer inom kort.

Nu måste jag hoppa in i duschen innan jag sticker iväg på Mange Myts releasefest!

C-Ya!

Well, now we’ve done one more image for Prosharp, it felt really good!

This time it was their big sharpener that was to be used. We had talked about doing a shoot with a big guy who doesn’t need to work that much because the sharpener is doing all the work!

We started building the guys sharpener shop inside the Prosharp factory. Glasses, overalls, magazines, several bags of skates, sticks & bottles was just a few things we had to get for this image.

We found the perfect model for this shoot, Tony, a amateur actor. We forced him in to the overalls, which was way to small. We poured coffee on him and smeared chocolate over his chest 🙂

The shoot went great and now there is some time to be done in Photoshop before it’s ready

Idag har vi varit upp till Östersund och plåtat tre porträtt åt Jemtska (Jemtkraft & Skanska tillsammans). Kallt var bara förnamnet på vädret, däremot en hel del sol, inte för det märktes speciellt på termometern men det var tacksamt för bilderna.

Första porträttet skulle tas på en kulle som skulle symbolisera vinter och snö på nåt sätt … Jag kom på att om vi fixar en hög med snö så skulle det se bättre ut och stämma mer med texten. Kanon! Men var hittar vi snö?! Jag ringde till Z-hallen och frågade om de hyvlat isen nyligen. Guess what! Det hade de! Så det blev att plocka fram snöskyfflarna och styra mot Ishallen! Magnus, min assistent, var mäkta duktig på snöbygge 🙂 Högen blev klar och bilden togs!

När någon skissar på en bild och bestämmer hur den ska se ut är det inte alltid det är lika lätt att förverkliga det. På nästa bild skulle tre personer stå med ett träd bakom sig, där man såg kronan och den skulle också vara tagen lite nerifrån. Jaha, ett snyggt och gammalt träd … Jorå det hittade vi ganska snart, MEN det var för högt för att vi skulle få med hela trädets krona på något snyggt sätt. Vi hittade ett hus med tillhörande veranda. Hmmm, lite ingenjörskonst från modellerna för dagen, ett medgivande från husägaren och saken var biff! Att jag fick krypa upp mot någon slags muminliknande lekstuga gjorde det hela ännu bättre!! 🙂

Sista bilden tog vi i en lift på en traktor. Det skulle egentligen ha varit en traktorskopa, men eftersom det finns en hel del säkerhetsföreskrifter så blev det “a big no-no” på den. Men en korglift skulle funka. Bilden satt ganska fort men jag tog alla möjliga vinklar och avstånd ändå. Det kan vara lite svårt att veta exakt hur det blir när den ska in på sidan. Speciellt när det är lite konstiga vinklar som denna …

Förutom att vi fick stanna och powernappa på vägen hem så gick resan strålande! Nu ska jag slagga och ladda inför ännu en ProSharp-plåtning i morgon! C-Ya!

Nu är det dags att knoppa, bilen är fullpackad och i morgon drar jag till Östersund tidigt som ögat, i alla fall för mig 🙂 Klockan 07.00 åker jag för att plocka upp en nyvaken assistent (som dagen till ära införskaffade en väckarklocka). Förhoppningsvis rullar vi in i Östersund innan 10.00 …

Uppdraget är för Jemtska. Jag ska ta en rad porträtt till en trycksak, tre av dem är i Östersund. Så i morgon snör vi på oss pjäxorna och styr bilen, självklart med vinterdäck, mot blåstens och kylans stad, Östersund.

Återkommer med en rapport inom kort!

Jag fick för någon vecka förfrågan av Nöjesmagasinet City att ge en bild av min önskedröm. Låter kanonkul tyckte jag och började genast tänka …
Fast hur lätt är det egentligen? Första att komma på “min önskedröm”, vad skulle det vara? Något speciellt uppdrag … nej, kanske en massa pengar, inte det heller …

Nu har jag gått i snart två veckor och funderat, provplåtat och förkastat idéer. Allt känns bara tillgjort och helt fel. Det gick liksom inte att hitta en “verklig” önskedröm som också gick att gestalta på bild …

Tills idag! Jag vet inte vad som hände, jag och min assistent Magnus höll på att spåna på bildidéer, den ena värre en den andra, så plötsligt fanns den bara där, helt självklar och så enkel!

Vad det var för önskedröm och hur den ser ut får ni se i tidningen framöver, och självklart här 🙂

Man brukar säga att av något hemskt kommer ofta något gott, efter mörker kommer ljus och så vidare. Jag vet inte om det stämmer eller om man säger så för att det ska bli lättare att acceptera allt elände som händer runt omkring sig.
Vad jag däremot vet är att jag nu känner mig starkare än någonsin och att livet ter sig på ett nytt sätt, inte nödvändigtvis bättre men annorlunda och bra …

Nu kanske ni tror att jag fått nåt slags bryt, vilket säkert stämmer till viss del 🙂 Jag har i alla fall börjat skrapa ihop lite idéer till en utställning framöver, när vet jag inte, inte heller exakt vart, hur eller med vad. Bara att jag i tanken börjat fundera ut olika bilder jag vill göra, på mitt sätt. Sedan om det blir endast det eller en blandning av det som i så fall ska ställas ut det får vi se!

Nog med dravel! För att kickstarta min röda matta mot idésuccé så har jag skissat lite och tagit en av bilderna som kommer att göras på det sätt som jag vill. Skissen gjorde jag på mig själv, mest för att testa lite.

Första bilden ut i denna serie kommer att vara ett porträtt på konstnären Christian Beijer. Den kommer inte alls att se ut som min skiss, den har jag gjort en annan skiss på som ingen får se 🙂 Jag har lovat mig själv att bilden ska vara helt klar om 14 dagar, och jag kommer att hålla bloggen uppdaterad med hur det går …
Tills dess en av mina skisser och några bakombilder från fotograferingen av Christian. Fotograferat av ingen mindre än Mange Myt som för övrigt släppt den urgrymma singeln ADHD precis, kolla in den på Spotify!!

Ni kanske minns att jag plåtade spikmattor för ett tag sedan. I fredags morse ringde de och hade panik! En ny produkt hade flugits upp från Kina och gått med Fedex upp från Göteborg över natten och den måste plåtas idag. Med modell …
Hoppsan! Framförhållning har aldrig varit min starka sida heller så jag är rätt van, men modell, nu!? Som tur var så kom jag ihåg att men kära praktikant hade tagit några bilder på en tjej, vad var det nu hon hette?

Några timmar senare så stod hon i alla fall i studion, och som tur var fanns Celina också med och assisterade, mig handgripligen och modellen psykiskt 🙂

Jag måste säga att för att bli inryckt från gatan bokstavligen en timme innan så gjorde hon ett fantastiskt jobb! Vi tog säkert tjugo olika bilder på de olika användningsområdena för produkten. När de hade lämnat studion var det de rena produktbilderna som skulle tas.
Hela lördagen och delar av söndagen gick åt till att retuschera och fixa bilderna som ska gå i tryck i morgon måndag. Jag är nöjd!

Att fotografera kunder är alltid speciellt, och då menar jag kunder som jag får andra jobb genom som t.ex. reklambyråer. Härom veckan så lyckades jag av någon anledning få uppdraget att porträttera två reklambyråer samma vecka, oberoende av varandra.

Den ena byrån var Frosting och den andra PoP Kommunikation. Självklart gjorde vi inte alls liknande bilder men lite roligt var det ändå …
Den första ut var Frosting, där tog jag porträtten uppe på deras vackra kontor med några stora fönster i bakgrunden. Till saken hör att de har tre anställda i Umeå också så då tog jag några exponeringar med bara oskarp bakgrund som sedan porträtt från Umeå klipptes in i. Lite speciell feeling tyckte jag ändå jag fick till, även om det “bara” är porträtt i miljö …

PoP Kommunikation’s bilder kom till efter ett kortare möte med en av deras AD’s, han hade sett bilder av Richard Avedon och ville åt lite av stilen och uttrycket i de bilderna. Avedon tog mycket starka porträtt mot en helt vit bakgrund vilket inte var helt vanligt på den tiden. Personerna han porträtterade hade också ofta ett ganska starkt uttryck.
Så det blev till att sätta ljus som gav lite av den karaktären utan att ble precis lika, det ska kännas modernt och kreativt. Uttrycken i bilderna är kula att få fram, ofta vill de själva se ut på ett sätt medan jag kanske vill få fram något annat. Inte helt sällan säger de andra som ser den bilden jag valt “Det där är ju precis som X är!”
Bilden på Per är ett ypperligt exempel på det 🙂 (Per är han med apan på tröjan) …